I kärlekens tecken

Såg på ett avsnitt av Oprah på trean förut, tog en paus i mitt städande. Det handlade om kärlek. Det var ett par som hade mötts i ett koncentrationsläger i Tyskland för många år sedan, men skiljts åt i hemskheterna. Efter mycket om och men så möttes paret av misstag på en bilnddate i Amerika många år senare ovetande om att de setts förut.. De började att berätta om varandras bakgrunder och fick då chocken att de mötts tidigare. Det gifte sig direkt och var oerhört kära än idag. Otroligt häfitigt att något sådant kan ske. Det är verkligen ödet som spelar in. Kanske är kärlekens kraft så otroligt stark att den kan sammanföra två människor så många år i efterhand. Paret hade nu varit gifta i 50 år och Oprah frågade vad som hållt deras kärlek vid liv. Mannen svarade:

- Man ska vakna varje morgon och tala om för den man älskar att man älskar han/hon och verkligen mena det.

Jag tror at det är nyckeln till all kärlek att rå om varandra och kunna kommunicera om allt mellan himmel och jord. Det är dessutom viktigt att kunna ge kärlek och vara givmild med den. Jag är oerhört tacksam att jag har fått den stora äran att bli älskad av någon som Martin och att jag får chansen att älska honom. Det är härligt och livskvalité.

Det är skönt att ha Martin på hemmaplan den här helgen. Hämtade honom vid tåget i Hallsberg igår. Det är något visst med att hämta någon vid tåget. Det är alltid lika spännande och pirrigt härlig när den man tycker om kliver av tåget när man har längtat.

Igår bjöd snälla pappa, mamma, sara och mig på mat i Stadsparken. Det var mysigt att gå ut och äta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0