Titta vad jag kan...

 










Nelly är en stark liten fem-veckors tjej. Trodde inte att bebisar utvecklades så snabbt. Min lilla gumma. Jag är stolt.




Påväg till Marieberg för shopping...


Nelly fick en overall




Nelly fick en blå duffel i fleece från cubus ungefär som den på bilden.





Shopping till Nelly

Klicka för att se nästa bild

Så här fint gym fick Nelly av sin pappa igår. Ett tummen-babygym att träna sig i. Jag tyckte att det var lite dyrt, men Martin ville skämma bort sin dotter. inget är för dyrt till henne.

Sedan tittade Martin ut en Levis t-shirt till Nelly. Hon ska bli en märkessnobb som pappa.

Nellys första haklapp









Tack vare min älskade vän Nadja kom jag igång ordentligt med ersättningen till Nelly. Nadja tipsade om mängd och sort på ersättningen så nu mår Nelly mycket bättre när hon är mätt och glad. Det är ju inte lätt att äta sig mätt när mamma inte har tillräckligt med mat. Men när man äter med flaska då måste man ha haklapp.

1 månad går snabbt













min älskade nelly

Jag är mamma...

Den tanken har inte slagit mig förrens idag. En härlig känsla. Jag älskar mitt lilla knyte. Det bästa som hänt mig.

Idag vill jag tacka Maria för en jättegod middag hemma hos henne. Hon är alltid så go och glad. Erika var där med sina underbara små barn också. De är så väluppfostrade och snälla. En toppendag med lilla Nelly hos Maria. Det är skönt att man kan hitta på saker trots att man har en liten bebis att ta hand om.

Ikväll eller inatt kommer min älskling hem från Norge. Som jag saknar Martin som numera går under namnet pappa. Hihi. Tänk att jag fick barn med den underbara människan. En gåva.





Jag har världens största blåa ögon.
Nelly och mamma. En trött och osminkad mamma. Visst är jag lik pappa?

Lilla Nelly och jag...

Idag har vi varit på BVC och vägt och mätt lilla Nelly. Eller rättare sagt så är det en stor tjej. 55 cm lång och 4320 g tung. Hon växer dock mer än vad hon går upp i vikt, men det är ingen fara. Det är mycket med de små livens mat. Blir orolig att hon inte får i sig så mycket som hon behöver, men hon är ju så nöjd och snäll så det är nog ingen fara. Konstigt att man blir så hönsmammig direkt. Men ens barn är det bästa man har. Förutom ens älskade sambo.



Lilla Nelly och vackra moster Sara




Här ligger jag skönt och sover hos morfars bror Mats. Han lovade att bjuda på McDonald's första gången.

Lite bilder på lilla Nelly och hennes nära och kära








RSS 2.0